CHAPTER THREE

Tidigare: 
- You girls can wait here for 10 minutes, Patrick over here will get your bags. sa han lite mjukare medan de började gå ut ur planet. Killarna vände sig om och tittade på oss och vinkade hejdå. Men inte Harry, han bara tittade på oss medan han försökte protestera mot vakten. Innan de försvann bakom dörren vinkade Harry jag skulle lyfta på hande och vinka men innan jag visste ordet av det kunde jag inte se dem längre. Så det var allt? Nu är det bara borta? Jag sprang fram till den stora dörren men den var blockerad av den där Patrick. 
- Can you move? I want to say goodbye! sa jag och jag hörde hur stressad och irriterad jag lät. Kunde han inte bar flytta på sin feta kropp? Jag kunde inte låta upplevelsen med One Direction sluta så här snabbt och konstigt. Han tittade bara tomt på mig.
- No sorry, go back to your friend and you will soon get of the plane! sa han sedan. Så det här var slutet. Jag skulle aldrig mer få se Harry le, åt mig.
 
 
 
-Rise and shiiiine! Jag stod upp i sängen och hoppade för att väcka Sara. Hon öppnade svagt på ögonen innan hon sträckte sig efter en kudde och slängde den på mig. Jag ramlade bakåt i sängen och skrattade till. Hon flinade svagt till och gnuggade sig själv i ögonen.
- We didn´t have time yesterday to explore so we have to do it now, c´mon Sara! sa jag samtidigt som jag hoppade ner för sängen. Jag böjde mig ner över resväskan och plockade upp min gråa sminkväska och försvann in i badrummet. Jag hörde ett svagt stönande men innan jag stängde dörren sa jag till henne igen.
- Sara, it was you who suggested that we should explore before the concert. Put some clothes on!. Jag stängde sedan dörren och ställde necessären på handfatet innan jag började gräva i den. Idag skulle jag se lite bättre ut i alla fall, igår såg jag ut som en zombie. När vi kommit fram till hotellet igår såg jag verkligen ut som en zombie, jag hoppades innerligt att jag inte hade sett ut så hela tiden.
Efter killarna hade lämnat oss i planet igår så gjorde vi som vakten sa. Efter vi hade väntat i säkert 30 minuter fick vi äntligen gå ut ur planet. Fans stod fortfarande kvar på flygplatsen. När vi hade gått in genom dörrarna till flygplatsen, rundat hörnet för att sen komma där man kunde hämta väskorna hade alla blickar vänts mot oss men sedan vänts tillbaka eftersom vi inte var intressanta nog...vi fick tag på en taxi rätt så snabbt och for direkt till hotellet. Klockan hade blivit ganska mycket så vi bestämde oss för att lägga oss på en gång och skippa att utforska London för att istället stiga upp rätt så tidigt. Det valet tror jag vi båda ångrade nu. Vi var inga morgonmänniskor inte. Men förvåningsvis så fick jag mig ändå upp, och nu var jag påklädd och höll på att sminka mig.
Jag fixade en lätt ögonsminkning med rosa läppar. Efter det tog jag fram plattången för att rätta till några små lockar som ovälkomnande hade kommit fram från flygresan och natten. Jag tog en sista titt i spegeln innan jag öppnade dörren och gick ut till Sara. Hon satt i skräddarställning framför hallspegeln och satt med ansiktet nästan tryckt mot spegeln. Det såg nästan ut som hon försökte få sig igenom spegeln eller något, så nära satt hon.
- Sara, are you done soon? sa jag fnissandes. Hon hoppade till och vände på huvudet. När jag såg hennes förskräckta blick brast jag ut i skratt.
- Oh my god Sofia, don´t give me a heartattack! sa hon och andades sakta in luft och fortsatte.
- I´m just gonna finish my mascara, but you just ruined my mascara so I have to fix that first! sa hon hårt samtidigt som hon pekade på kinden där hon var alldeles svart. 
- Oh, sorry! But hurry, I want breakfast! I´m starving. Sa jag och höll upp händerna som i självförsvar och gick runt henne bort mot sängen och satte mig. Hon gick till badrummet men kom snabbt tillbaka med en tuss och en plastflaska som innehöll sminkbortagningsmedel. Hon fick snabbt bort sminket på kinden. Där efter la hon på foundation på fläcken. Hon vände sig mot mig igen och sken upp i ett stort leende.
- Okay, let´s go to starbucks! 
 
 
- Two ice coffees with extra cream! Hojtade den ljushåriga kvinnan. Jag och Sara ställde oss upp fråna de bekväma stolarna och gick fram till disken. Den ljushåriga kvinnan räckte oss våra drickor. Våra kära iskaffen, jag tror aldrig vi har tagit något annat att dricka de gånger vi varit på starbucks tillsammans, vilket varit sen vi var små. Vi tackade så mycket innan vi gick tillbaka till vårat bord som låg mitt bland alla bord på Starbucks.
- Are you exited for tonight? sa Sara efter en stunds tystad. Jag lyfte inte blicken till Saras bruna ögon utan jag tittade ner i min macka som nästan var uppäten. Det var ett ämne jag inte kunnat undvika de senaste dygnet. Det var udda det som hade hänt föregående dag. Visst, jag var är jätteglad att jag äntligen hade träffat dom, och att jag hade haft en lång konversation med Harry var helt sjukt, men jag ville inte att det skulle sluta så som det gjorde. Men jag antar att ändå är unik eftersom jag fått "umgås" med dom och jag skulle ändå se de från våra platser ikväll på konserten. Det skulle nog bli bra. Men jag ville på något vis ha mer av dem.
- Yes of course! It´s gonna be great. sa jag halvt frånvarande. Sara tittade på mig undrade.
- Sofia, what are you thinking of? Hon hade såklart sett min bekymrade blick. Att hon känner mig så bra...
- Um...I was just thinking of the concert and stuff...it´s gonna be fun! sa jag och försökte låta övertygande. Hon gav mig en halvt misstänkt blick men hon verkade köpa det för hon började prata om vad vi skulle göra imorgon efter konserten.
 
 
- Can I have this necklace tonight? sa jag samtidigt som jag flyttade undan mitt bruna, långa hår för att visa hela halsbandet. Vi var nu på en klädaffär som hade grymt snygga smycken. Jag hade provat ett antal olika halsband och hade äntligen hittat det perfekta. Ett silvrigt, ganska brett halsband med svarta "diamanter", det var verkligen fint och det skulle passa perfekt till min outfit ikväll.
- Oh my god, that necklace is flawless! sa Sara övertygande och slog ut med armarna. 
- Thank you, I think I´m gonna buy it! sa jag samtidigt som Sara snurrade runt i kjolen hon provade.
- And that skirt...wow...you have to buy it! sa jag och Sara sken upp i ett leende för säkert tionde gången den senaste timmen. Hon var en glad prick min kompis.
- Yeah I´m gonna buy it! IIhh! I´m so exited! sa hon för andra gången sen vi lämnat starbucks. Jag lyfte upp min vänstra arm. 14.43.
- Sara, let´s go buy this now, cause it´s almost 3pm and you know we need time to fix ourselfs! sa jag till Sara.
- Oh, yeah let´s go! sa hon och vi började gå mot kassan.
 
------------------------------------------------------------------------------
 
 Kapitel tre! Det hände inte så mycket i detta kapitel men i nästa kommer det hända saker, I promise.
 
Denna vecka har jag sportlov så nu har jag möjlighet att skriva rätt mycket men nästa vecka kommer det bli mindre som ni kanske förstår. Jag kommer försöka skriva så mycket jag kan men jag har ju ett liv utanför bloggen också men jag lägger upp när jag har tid. Är ni taggade på fortsättningen?
 
Vad tycker ni om min novell? Jag skulle bli jätteglad av era åsikter♥ Tack till alla fina som stannar på min blogg, KRAM♥
 

Kommentarer:

1 My (1D Novell):

Är redan kär i den, efter bara tre kapitel? du skriver så otroligt bra å jag älskar verkligen hela bloggen. Klart jag stannar! Keep going :D <3

Svar: Åh tack så himla mycket! Tack för att du stannar♥
Josefin (storywithonedirection)

2 Amelia Olsson:

Den är superbra och jag längtar verkligen till nästa kapitel! :)

Svar: Tack vad glad jag blir!♥
Josefin (storywithonedirection)

3 Em:

Din novell är sjuukt bra än så länge, och blir bara bättre och bättre!:D

Längtar redan till nästa del!:D

Svar: Åh tycker du det? TACK så mycket♥
Josefin (storywithonedirection)

4 Clara:

Väldigt bra novell, längtar till fortsättningen :)

Svar: Tack så mycket!♥ Kram på dig!
Josefin (storywithonedirection)

Kommentera här: