Länkbyte
Egentligen hade jag inte tänkt göra några mer länkbyten. Men när Vendela ville göra ett länkbyte kände jag att jag måste skriva ett inlägg om det. Hon är värd det. Hon har precis börjat på en ny novell som heter These four walls. Innan det hade hon en novell (som inte är avslutad) som hette Through the dark. Jag hittade hennes blogg och läste ikapp typ 40 kapitel för att jag verkligen fastnade för hennes grymma novell. Sättet hon skriver på är sååå bra! Så om ni inte har läst hennes blogg, GÅ IN NUUU!! http://directionery.blogg.se/
PROLOGEN:
Jag sitter här med ett tomt word-dokument framför mig. Har så mycket att säga, men vet inte vart jag ska börja. Vill skriva ut mina känslor, men inget kommer. Fingrarna rör sig inte ur fläcken. Jag är som förstenad. Tänker på honom hela tiden, men trycker bort tankarna med allt jag har. Och kvar lämnas jag med ingenting.
"Miss Hayes, do you understand the essay?", frågade min magister. Jag nickade sakta, med blicken fäst i golvet framför skolbänken. Även om det kanske inte verkade så, så hade jag faktiskt lyssnat lite. Vi skulle skriva en uppsats. Om kärlek. Det kunde vara en dikt, en novell eller vad som helst, men det skulle på något vis handla om kärlek. Jag hade dock ingen aning om vad jag skulle hitta på. Allt jag hade att säga om kärlek var att kärlek sög. Och jag kunde inte direkt skriva en uppsats på två ord.
Jag biter på en nagel och fortsätter fundera. Men det gör ont att fundera. Jag orkar inte tänka. Orkar inte känna. Orkar inte gråta.
Mamma bankar på dörren, men det är som om jag inte hör. Kanske vill jag inte höra. Jag har hållit mig instängd på mitt rum i tre dagar nu. Jag har struntat i att gå till skolan, har inte fått en skymt av solen eller känt snöslasket under skosulorna på tre hela dagar.
Jag sätter på musik för att fylla tomrummet och låter den eka i min hjärna. Men det hjälper inte.
Jag mår fortfarande fördjävla dåligt.
Jag skriver "recept på ett krossat hjärta" som rubrik, funderar på om det ska bli en dikt eller en novell. Jag är inte bra på att skriva något av det, men låter i alla fall fingrarna röra sig över tangentbordet. Fast jag får inte fram något vettigt. Allt som står är "Recept på ett krossat hjärta. Allt som behövs är en snygg idiot, en töntig tjej och lite falska ord och komplimanger."
Jag suckar tungt. Det här går inte. Jag kan inte. Jag klarar inte av det.
"Love", muttrar jag för mig själv, och ordet svider när det lämnar mina läppar. Kärlek suger. Hela livet suger, till och med.
Fan vilken tråkig människa, tänker ni säkert nu. Men jag har inte alltid varit såhär. En gång i tiden var jag en glad och ganska lycklig liten tjej, men den tjejen växte upp och förändrades, och likaså gjorde världen runt omkring. De senaste åren har varit pest och pina, men jag har stått ut, för jag vet att en dag så blir allt bättre. Och en dag blev faktiskt allting bättre. Allt var på topp, men livet är ett skämt och jag ramlade återigen ner på botten. Det är bara det att nu finns det ingen som kan hålla mig flytande längre.
Ensam. Jag är så jävla ensam.
Dessutom ska jag inte länka någon till eftersom jag ska lägga ner bloggen. Har inte tid. Ni ser ju själva att uppdateringen suger. Jag är verkligen ledsen.
Ps. Vad är det för datum??
ahahah förlåååt jag kan inte hålla mig längre. April april. Det är första april och jag ville dra nåt skämt. Förlåt om ni blev ledsna i onödan!!♥ Jag ska INTE lägga ner bloggen! Ni kan andas;) Däremot ber jag om ursäkt för uppdateringen men ni får leva med det! Kram på er♥
Nej snälla, tycker att din novell är väldigt bra och ser fram emot nya inlägg! Synd om du lägger ner ju :/